Människan kan betraktas som en aktör i tre dimensioner:
- Den psykiska aktiviteten: Hon tänker (det intellektuella), känner (att känna betyder att förnimma, uppfatta) och handlar andligt. Till det psykiska hör ett evigt mysterium, ens vilja, friheten att själv välja förhållningssätt till det man möter i livet. Viljan innebär frihet och ansvar i alla tre handlingsnivåer. Den andliga aktiviteten är den djupaste dimensionen i ens inre, sen kommer den känslomässiga och sist den intellektuella handlingen.
- Den fysiologiska (eller kroppsliga, materiella) aktiviteten: Hon fungerar neurologiskt, hormonellt och immunologiskt. Med andra ord - hon arbetar i alla sina fysiologiska processer. Hon växer, rör sig, blir sjuk och frisk, utvecklas sexuellt och åldras slutligen så att kroppen dör.
- Den sociala aktiviteten: Hon utvecklar kontakten med andra människor redan som spädbarn. Hon förnimmer och upplever det yttre utifrån sin egen inställning (vilja – ansvar). Hon får influenser från sina föräldrar, och andra närstående, och senare mer och mer från samhället. På detta sätt får hon kontakt med sig själv och mognar i sin självkännedom och livskunskap. Samhällstrukturen och dess värderingar, på gott och ont, har stor betydelse i hennes personlighetsutveckling. Hon imiterar mest på det hon uppfattar som vanligast, inklusive det sjuka.
Människan har det naturliga sunda behovet av kärlek, som kan beskrivas som värme, positiv bekräftelse, tillit, öppenhet (nyfikenhet) glädje och tacksamhet. Kärleken betyder att vilja väl och handla enligt det. Kärleken från föräldrars sida är den bästa och viktigaste upplevelsen. Då barnet upplever att hennes existens är omtyckt, känner hon frihet och sin existens betydelsefullhet. Detta kallas ibland på ett missledande sätt som behov av uppmärksamhet och kan uppfattas besvärande, någonting neurotiskt. Det neurotiska finns med men det är inte den väsentligaste aspekten, utan det sunda behovet av kärlek. Människan vill leva, vara med, bli accepterad, upptäcka verkligheten och förverkliga sina möjligheter i livet. Med andra ord hon vill känna sin existens.
Människan är av sin natur god men har i sin genetiska struktur brister både i den psykiska och i den fysiska dimensionen. Ingen är perfekt. På ett grundläggande sätt är vi alla likvärdiga, men i våra handlingar är vi olika.
Det är naturligt för människan att reflektera över sina handlingar, det etiska, livets mening och tillvaron efter döden. Hennes handlande har metafysiska/andliga dimensioner. Det nedanstående schemat (baserat på integral psykoanalys, grundaren Norberto Keppe) belyser hur psykiska, fysiska och utåtriktade handlingar hör ihop.
| MÄNNISKA/MEDVETENHET | ||
|---|---|---|
| PSYKISKA | FYSISKA | |
|
V |
|
|
| ||
| REAKTIONER/BETEENDE/HANDLINGAR | ||
VÅRT INRE PSYKISKA LIV PÅVERKAR VÅRT FYSISKA LIV OCH TVÄRTOM.
Livsbejakande känsloaktivitet, som glädje och kärlek, medverkar till balans i neurologiska, hormonella och immunologiska processer. Medan onyttig rädsla, ilska och bitterhet (stress) leder till sjukdomar. Voltaire skrev: Läkekonsten består i att underhålla patienten, medan naturen botar sjukdomen.
MÄNNISKAN ÄR SIN MEDVETENHET.
För att livet ska vara meningsfullt måste människan vara medveten om sig själv och sin omgivning. Medvetenhet inkluderar den metafysiska, känslomässiga, intuitiva och intellektuella vetskapen om verkligheten och kopplad till det etiska (samvetet) sinnet. Medvetenhet är den mest väsentliga aspekten i ens existens. Man kan förenkla: "Du är din medvetenhet."
ALLT VAD VI SER HOS DEN ANDRA FINNS I OSS SJÄLVA PÅ NÅGOT SÄTT.
Eftersom ingen av oss är perfekt i något enda avseende har vi samtliga alla slag av brister men i olika grad och vi uttrycker dem på olika sätt. Det medför att de problem som vi ser hos andra också finns i oss själva. På samma sätt är det med våra förmågor och mänskliga rikedomar. Vi är varandras inre speglar.
DET MAN GÖR MED ANDRA, HAR MAN REDAN GJORT MED SIG SJÄLV.
Det man gör, uppstår från ens inre liv (aktivitet). Därför till exempel när vi gör något gott för andra har vi redan gjort något gott inom oss. När vi handlar ont mot andra, har vi redan handlat ont mot oss själva. När vi sårar andra, har vi redan sårat oss själva.
INGEN GÖR ILLA MEDVETET.
Enligt Sokrates handlar ingen elakt i sin sanna medvetenhet. När människan agerar destruktivt är hon i obalans. Hon upplever felaktigt att hon har rätt till och behov av att attackera det goda och sanna. (Hon handlar genom att förneka medvetenhet; ignorans).
FÖRNEKANDET AV MEDVETENHET SKAPAR TRAUMA.
Det man mest vill undvika att vara medveten om, får den största makten inom en. Till exempel ett ogjort arbete, som man inte vill se, besvärar en hela tiden. Eller om man har blivit utsatt för våld och inte accepterar medvetenheten om detta, då blir reaktionen att för¬neka minnet av det som hänt och detta aktiverar upplevelsen av händelsen; man traumatiserar sig själv. Kamp mot medvetenhet är kamp mot det väsentliga i ens existens. Man upplever då en stor orättvisa och reagerar med att försvara sig. Man uppfattar inte att det är man själv som förnekar sig själv (genom att förneka sin medvetenhet). I stället upplever man att andra har fientliga intentioner (projektion, paranoia).
DET ONDA KAN BARA BOTAS MED NÅGOT GOTT.
Man kan inte bota det sjuka med rädsla eller ilska. Att bli besviken på sin huvudvärk botar inte huvudvärken, tvärtom. Det sjuka kan botas bara med kärlek. Det är det goda som botar det onda.
Människan kan ses också utifrån den energetiska synvinkeln. Livet är energi, förmodligen i grunden metafysisk energi. Människan kan liknas vid en antenn som tar emot livsenergi (såsom träd som tar emot solens energi och kanske också livsenergi). När man öppnar sig till livet, är det som att ”koppla in antennen”. När man sluter sig, stänger man antennen och följde blir trötthet och brist på energi. Den väsentligaste aspekten i denna process, som pågår kontinuerligt, tycks vara inställningen till medvetenheten. Om man har någon viktig medvetenhet som man inte accepterar att se, och reagerar med att kämpa emot, fly eller förvränga den, ”kopplar man ur antennen”. Detta leder med tiden till utmattning. Energi-intaget är blockerat. När man öppnar sig till medvetenheten, kopplas antennen på.