REFLEXIONER OM MÄNNISKAN

Människan kan betraktas som en aktör i tre dimensioner:

Människan har det naturliga sunda behovet av kärlek, som kan beskrivas som värme, positiv bekräftelse, tillit, öppenhet (nyfikenhet) glädje och tacksamhet. Kärleken betyder att vilja väl och handla enligt det. Kärleken från föräldrars sida är den bästa och viktigaste upplevelsen. Då barnet upplever att hennes existens är omtyckt, känner hon frihet och sin existens betydelsefullhet. Detta kallas ibland på ett missledande sätt som behov av uppmärksamhet och kan uppfattas besvärande, någonting neurotiskt. Det neurotiska finns med men det är inte den väsentligaste aspekten, utan det sunda behovet av kärlek. Människan vill leva, vara med, bli accepterad, upptäcka verkligheten och förverkliga sina möjligheter i livet. Med andra ord hon vill känna sin existens.

Människan är av sin natur god men har i sin genetiska struktur brister både i den psykiska och i den fysiska dimensionen. Ingen är perfekt. På ett grundläggande sätt är vi alla likvärdiga, men i våra handlingar är vi olika.

Det är naturligt för människan att reflektera över sina handlingar, det etiska, livets mening och tillvaron efter döden. Hennes handlande har metafysiska/andliga dimensioner. Det nedanstående schemat (baserat på integral psykoanalys, grundaren Norberto Keppe) belyser hur psykiska, fysiska och utåtriktade handlingar hör ihop.

MÄNNISKA/MEDVETENHET
PSYKISKA FYSISKA

V
I
L
J
A

  • metafysiska (andliga)
  • känsloverksamhet

  • tankeverksamhet
  • neurologiska

  • hormonella

  • immunologiska
Ylläolevasta seuraa ->
REAKTIONER/BETEENDE/HANDLINGAR

VÅRT INRE PSYKISKA LIV PÅVERKAR VÅRT FYSISKA LIV OCH TVÄRTOM.

Livsbejakande känsloaktivitet, som glädje och kärlek, medverkar till balans i neurologiska, hormonella och immunologiska processer. Medan onyttig rädsla, ilska och bitterhet (stress) leder till sjukdomar. Voltaire skrev: Läkekonsten består i att underhålla patienten, medan naturen botar sjukdomen.

MÄNNISKAN ÄR SIN MEDVETENHET.

För att livet ska vara meningsfullt måste människan vara medveten om sig själv och sin omgivning. Medvetenhet inkluderar den metafysiska, känslomässiga, intuitiva och intellektuella vetskapen om verkligheten och kopplad till det etiska (samvetet) sinnet. Medvetenhet är den mest väsentliga aspekten i ens existens. Man kan förenkla: "Du är din medvetenhet."

ALLT VAD VI SER HOS DEN ANDRA FINNS I OSS SJÄLVA PÅ NÅGOT SÄTT.

Eftersom ingen av oss är perfekt i något enda avseende har vi samtliga alla slag av brister men i olika grad och vi uttrycker dem på olika sätt. Det medför att de problem som vi ser hos andra också finns i oss själva. På samma sätt är det med våra förmågor och mänskliga rikedomar. Vi är varandras inre speglar.

DET MAN GÖR MED ANDRA, HAR MAN REDAN GJORT MED SIG SJÄLV.

Det man gör, uppstår från ens inre liv (aktivitet). Därför till exempel när vi gör något gott för andra har vi redan gjort något gott inom oss. När vi handlar ont mot andra, har vi redan handlat ont mot oss själva. När vi sårar andra, har vi redan sårat oss själva.

INGEN GÖR ILLA MEDVETET.

Enligt Sokrates handlar ingen elakt i sin sanna medvetenhet. När människan agerar destruktivt är hon i obalans. Hon upplever felaktigt att hon har rätt till och behov av att attackera det goda och sanna. (Hon handlar genom att förneka medvetenhet; ignorans).

FÖRNEKANDET AV MEDVETENHET SKAPAR TRAUMA.

Det man mest vill undvika att vara medveten om, får den största makten inom en. Till exempel ett ogjort arbete, som man inte vill se, besvärar en hela tiden. Eller om man har blivit utsatt för våld och inte accepterar medvetenheten om detta, då blir reaktionen att för¬neka minnet av det som hänt och detta aktiverar upplevelsen av händelsen; man traumatiserar sig själv. Kamp mot medvetenhet är kamp mot det väsentliga i ens existens. Man upplever då en stor orättvisa och reagerar med att försvara sig. Man uppfattar inte att det är man själv som förnekar sig själv (genom att förneka sin medvetenhet). I stället upplever man att andra har fientliga intentioner (projektion, paranoia).

DET ONDA KAN BARA BOTAS MED NÅGOT GOTT.

Man kan inte bota det sjuka med rädsla eller ilska. Att bli besviken på sin huvudvärk botar inte huvudvärken, tvärtom. Det sjuka kan botas bara med kärlek. Det är det goda som botar det onda.

Människan kan ses också utifrån den energetiska synvinkeln. Livet är energi, förmodligen i grunden metafysisk energi. Människan kan liknas vid en antenn som tar emot livsenergi (såsom träd som tar emot solens energi och kanske också livsenergi). När man öppnar sig till livet, är det som att ”koppla in antennen”. När man sluter sig, stänger man antennen och följde blir trötthet och brist på energi. Den väsentligaste aspekten i denna process, som pågår kontinuerligt, tycks vara inställningen till medvetenheten. Om man har någon viktig medvetenhet som man inte accepterar att se, och reagerar med att kämpa emot, fly eller förvränga den, ”kopplar man ur antennen”. Detta leder med tiden till utmattning. Energi-intaget är blockerat. När man öppnar sig till medvetenheten, kopplas antennen på.

MÄNSKLIGA RIKEDOMAR OCH HÄMNINGAR

MÄNSKLIGA RIKEDOMAR - essensiella förmågor och talanger HÄMNINGAR – attityder som förvränger/ förhindrar rikedomar och möjligheter
  1. Sinnesförmåga

    - Förmåga att se, höra, smaka, lukta och känna.

  2. Minnes

    - Förmåga att förnimma det förflutna.

  3. Intuition

    - Det sjätte eller andliga/metafysiska sinnet, tron.

  4. Kärlek

    - Förmåga att hysa goda känslor som värme, glädje, tacksamhet, entusiasm...

  5. Ansvarskänsla, mod, initiativ...

    - Förmågan till handlingsktaft.

  6. Kreativitet

    - Förmåga att fantisera, att skapa nytt.

  7. Bedömningsförmåga

    - Det sunda förnuftet.

  8. Det etiska sinnet

    - Ärlighet, rättvisa.

  9. Det estetiska sinnet

    - Förmåga att känna skönhet.

  10. Självdisciplin

    - Förmåga att kontrollera sina destruktiva viljor och impulser.

  11. Inlärningsförmåga

    - Förmåga att skaffa och ackumulera erfarenheter och kunskaper.

  12. Talanger

    - Speciella individuella gåvor.

  13. Fysiska förmågor

    - Fysiska förmågor, skönhet och styrka.

  1. Dålig vana

    - Uppehåller ångest/rädsla/ilska.

    - Ger näring till bitterhet/hat.

    - Kan inte njuta av lugn och ro.

  2. Censur

    - Blir rädd/arg inför vetskap om egna fel.

    - Skuldbelägger, dömer andra och sig själv, moraliserar gärna.

    - Uppehåller offerkänsla.

    - Undviker, bortförklarar, ljuger...

    - Blir ofta sjuk.

    - Reagerar mot den medvetenhet om sig själv som väcks genom den andres beteende (motstånd mot identifikation).

  3. Idealisering

    - Idealiserar sig själv (perfektionism, storhetsvansinne), ställer stränga/gränslösa krav på sig själv (kontrollbegär).

    - Upplever sig ha allt ansvar och all skuld.

    - Upplever sig vara oersättlig.

    - Idealiserar andra , ställer stränga/gränslösa krav på andra, lever i förväntningar.

  4. Avundsjuka

    - Reagerar negativt på nya idéer och möjligheter.

    - Förstorar och ältar/maler problem.

    - Klagar och kritiserar allt.

    - Koncentrerar uppmärksamheten på problem.

    - Blir glad över andras misslyckande.

    - Saknar motivation och handlingskraft.

    - Agerar girigt eller uppehåller missnöje.

    - Förstör och agerar elakt/aggressivt.

  5. Projektion

    - Upplever sina egna förnekande avsikter hos andra.

    - Är ofta rädd och misstänksam.

    - Upplever andra som hot.

  6. Inversion (upp-och-ner värderingar)

    - Anser att arbeta/studera är dumt och lättja/förstörande är smart.

    - Upplever kärlek/goda känslor som fara/skam.

  7. Egocentricitet

    - Alla dessa inre handlingssätt förutsätter egocentricitet.

Reflektioner:
Människan upplever rikedomar när hon använder dem. Om hon inte använder dem utan förnekar sina möjligheter, börjar hon uppleva att de inte finns.

Människan använder sina rikedomar utifrån sin inställning till livet (sina intentioner, attityder, värderingar). Hon handlar med virtuositet genom att leva ut sin essens.

HÄLSA
BALANS
DET GODA
SJUKDOM
NEUROS
DET ONDA